santaesmeralda

Trodde faktiskt aldrig att jag, tillsammans med min bästis Lars, skulle bli innehavare av en blogg. Det känns lite som förra våren då jag halvnykter kom till en fest och höll på att dö av förfärelse när jag såg att folk stod i vardagsrummet och sjöng med Sing Star . Det var liksom bara för pinsamt för att jag skulle ens va i samma rum. Hrm....det slutade, efter ett x antal öl, med att jag stod och skreksjöng inför x antal personer. Jag var skitlycklig då. Samma känsla som jag först fick av Sing Star-grejen fick jag när jag hörde talas om "bloggverksamheten". Det kändes som att lämna ut sig alldeles för mycket....just då. Nu känns det bara jättekul. Jag vill vara hur "öppenhjärtlig" som helst. Hoppas, för allt i världen, att jag inte bli ner tagen på jorden som jag blev efter min debut som sångerska (fick eskort av vänner hela vägen hem).

Detta är en ny era.

Vilde och Lars har fått barn; santasmeralda!





ps. fan, jag måste köpa Sing Star....då är min lycka gjord. ds.