santaesmeralda

I helgen fick jag ett sms där det stod

Hej jag tittar på barnfilm och äter glass. Vad gör du?

Avsändare mamma. Jaha mamma så trevligt tänkte jag. Mamma ringde senare och berättade att Ella hade skrivit det helt själv på mammas mobil..

När jag var fem och ett halvt kunde jag knappt svara i telefonen.

Jag tröstar mig själv med att dagens barn är den första generation som inte kommer leva längre än sina föräldrar.
Ha!


/L.

Jag KAN faktiskt plugga fortfarande. Ibland känns det som jag har förlorat det där drivet, som jag hade när jag var yngre (ganska mycket yngre) men ändå. Och det har jag kanske gjort,men jag kan tydligen fortfarande klämma dit en tenta. Yej!

Det bästa med att ha gjort något man känner sig stolt över är att man får fira. Jag och Daniel ska äta choklad med gräddnougat och sen dricka julmust. :)

Plus att jag känner mig så himla duktig som går och tränar flera gånger i veckan. Och i princip har gjort det hela terminen! Jag skulle aldrig ha klarat det utan vilde, vi är så duktiga! Vi tillochmed ökade vikter på bodypumpen i torsdags, och jag dog inte(!). Jag kommer sakna träningen så himla mycket nu när jag ska på praktiken.

Jag känner lite för att sjunga den här låten:
No no no no no no no no there's no limit.

/NöjdLars

I fredags hade jag röda ben. Jag var högljudd i flammankön. Jag önskade mig en leksaksborg av tomten.

Jag var dryg mot några linköpingskids och jag lärde mig ett nytt ord. Centis = Centrum. Och att man i "Flempan" blivit av med en bro. Och att det i vissa kretsar tydligen fortfarande är inne att ha mössa på sig inomhus.


Och att jag ser yngre ut än nästan 24.

En trevlig kväll helt enkelt!

Lars.

Faktiskt. Jag har haft en period då jag har varit lite ovän med Stockholm.

För mycket folk. För långa restider. För dyrt. För stressigt.

Men nu längtar jag dit!

Speciellt mysig är du vid jul.
Jag vill trängas på Drottninggatan, gå på Skansens julmarknad, äta våfflor med mamma i gamla stan och sen gå till den där lilla affären där man kan köpa små änglar.

Hur är det man brukar säga..?

Man kan ta Lars ur Stockholm men aldrig Stockholm ur Lars.. :)

Vi har något otalt, du och jag.

/Lars

Godmorgon Linköping.

/L-man

Jag ska aldrig mer dricka tequila.


Och den gången menar jag det.

/BakisLars

Ofta när jag har druckit lite (eller mycket) stiger min självkänsla något oerhört . Jag blir nästan pinsamt självgod. Det är sant, jag kan sitta och riktigt mysa vid tanken på hur rolig jag faktiskt är, och snygg också, och inte att förglömma i besittning av ett knivskarpt intellekt.

Jag kan nästan skrocka lite för mig själv, vad bra jag är. Himla mysig tjej det där (om mig själv). Jag skrattar hjärtligt åt mina egna skämt. Jag brukar säga saker som vi är ju lätt snyggast på stället, och verkligen tycka det.
Jag kan inte boosta mig själv nog.


Men. Sen. Dagen efter. Och många andra dagar.
Så försvinner det där självförtroendet. Självförtroendet byts ut mot osäkerhet, självkritik och nedvärdering. Jag kan känna mig så ful och trist och att ingen tycker om mig i hela världen. Som en grå liten mus. Jag har stirrat ner i många toalettstolar (säger man så?) men en värkande hals och molande ångest till följd av detta. Så jävla onödigt!
För trots allt detta så finns det en liten röst som piper för full hals, vad bra du är, och vad rolig och trevlig och smart och snygg du är.

Så. Vad beror det på? Ger alkoholen mig ett självförtroende eller bara släpper det ut det jag redan har? Det senare skulle jag tro. Är det då någon dum serotoninsammansättning som pumpas runt i hjärnan när jag tänker negativa tankar om mig själv?
No more serotonin, säger jag.

Jag vet ju att jag är bäst ;)

/HybrisLars

200gramschokladkakorna från Marabou är numera 230 grammare (Boom).

Jag vet inte riktigt om jag tycker att det här är bra eller dåligt.
Eftersom det är lika många bitar så kommer jag mula i mig lika många som vanligt, bara att det är lite mer fett på varje bit.

Jag är mycket för kvantitet så jag hade nog hellre velat ha en extra rad :)

/SvulloLars

  





Är jag inne på rätt spår? :)
Gud vad roligt det känns att bara gå lös på färger och mönster! Såhär skulle jag vilja gå klädd varje dag. Jag blir glad bara jag tittar på mina röda ben.hihi.
Ni får se den färdiga versionen i morgon

/MissUglyBettyLars

Idag är en sån där dag då jag helst hade stannat i sängen hela dagen. Eftersom jag inte har någon egentligen anledning för min pissiga stämning skyller jag på hormoner. Att skylla på hormonoer är skönt för då behöver man liksom inte reflektera över vad som är fel. Det är helt enkelt beroende på inbalans i den hormonella omsättningen (haha eller nåt).

Allt känns dåligt idag. Jag känner mig ledsen och konstig i kroppen. I morse när jag stapplade runt hade jag som en läskig röst i huvudet som jag känner igen från mardrömmar jag hade när jag var liten.

Sen känns det som jag går runt i en sån där sumokostym. Jag vill ta av den.

/SurLars

Jag gillar ljus.




/Larrs

Idag har jag för en gångs skull ägnat mig åt vettigare saker än att titta på tv. Jag försökte mig på att rita litegrann faktiskt, och det är så roligt men oftast känns det som att det är så himla svårt. Jag undrar om de som är sådär himla duktiga på att rita bara är det av sig själva eller om de måste kämpa jättehårt varje gång. Det är nog det första.
Jag kan verkligen bli frustrerad när jag har en så klar bild i huvudet hur jag vill rita men handen är alldeles för klumpig för att kunna göra det som jag vill.

Gud vad bra det var när man var liten och tyckte allt man ritade var så himla fint :)









/Larsbars

Äntligen så har den kommit! Den fina röda kofta som jag så våghalsigt "budade hem" från Tradera förrförra veckan. Som jag har oroat mig och varit och tömt mitt postfack hundra gånger men besviket funnit det tomt varje gång.

Idag låg den äntligen där i alla fall, tillsammans med en sur lapp från posten där det stod att jag borde skriva ut LÄGENHETSNUMRET  till avsändaren med stora bokstäver. Men det är väl inte mitt fel att det jobbar inkompetenta personer på posten som missar den stora tavlan ovanför postfacken där det står alla namn och LÄGENHETSNUMMER klart och tydligt.
 

 

Mina korta armar ger inte bättre bilder än såhär, men jag är kär i min kofta. Den är lite stor egentligen men jag förlåter den för att den är så fin.

/WhyLars

Efter 6 år i ett nästintill kroniskt förhållande har jag lärt mig en del saker.

Att kärlek är tusen gånger svårare än vad jag kunnat tro.
Och att ju mer kärlek det finns desto djupare och hårdare kan man såra varandra.

Men har man verkligen hittat sin kärlek så är allt det jobbiga värt det och man orkar igenom saker man aldrig trodde.
Kärlek måste inte vara att man säger att man älskar varandra hundratusen gånger, utan kan vara att någon stryker håret bakom örat på en och säger att man är fin, eller kramar en när man är ledsen, eller vågar visa sina mest sårbara sidor för en.

Jag tror bestämt att jag är redo för sex kroniskaförhållandeår till!

/Lars 23-den kroniska förhållandemänniskan

Jag gillar att det är fler än jag som läser den här bloggen. Det får mig att känna mig betydelsefull :)

/MisterLars

Såhär såg jag ut igår.



Fluga är mitt nya favoritplagg.

/Larsbars

..Kan det se ut så här. Det är något fel med mina ögon. De ser lite galna ut.

/Lars

En fin helg:

 

 

 





/MisterLars

Det är någonting med Linköping och temafester. Folk går igång på det här.

Jag ska inom kort på två, en med "badtaste" tema och en med jamesbond tema.

Ok bad taste, först funderade jag på att vara 80-talig men det känns lite tråkigt så sen tänkte jag nörd (eftersom jag det är coolt att vara en nörd) men daniel har slarvat bort mina nördbrillor så jag kan lägga ner det också. Men så kom jag på att jag kan vara ugly betty för då behöver jag bara ha på mig massa olika färger och lite roliga mönster åså. För jag vill se cool ut också, inte bara tacky :) Och jag har ju redan blivit kallad för det en gång så jag är väl en slags "natural".

James Bond är lite klurigare. Som jag ser det finns det bara ett fåtal alternativ och de är James himself, Moneypenny, nån bond-brud eller Jaws. Och James kan vi stryka direkt för det här med att vara man, been there done that, och vill inte gärna uppleva detta igen. Och om jag är Jaws måste jag ha käften full med aluminiumfolie vilket bara tanken på får mig att rysa.

Så Moneypenny kanske. Men även där behövs nördbrillorna. Typiskt!



Lars.

Jag älskar The Kooks! De har allt.

Lockigt rufsigt hår, fina röster, söt dialekt, randiga tröjor och slitna jeans.



/LArs

Har just läst i en ny blogg på veckorevyn. En rolig blogg, men ett litet frågetecken uppkom hos mig. Skribenten, född -87, är "kroniskt singel"

Kan man vara en kroniskt singel vid 21 års ålder? Jag menar man är väl inte precis en veteran där ute i dejtingvärlden..

Men vad vet väl en gammal räv som jag.

/LArs

I helgen råkade jag glömma inne en tampong i nästan ett dygn. När jag insåg det ville jag lägga mig i fosterställning och andas i en papperspåse.

Det riktigt svartnade för ögonen. Sådär som på tecknad film när det flyger runt massa flugor eller vad det är runt huvudet.

Men nu, nästan en vecka senare, då ännu inget har hänt (typ som i the ring när man faller stupdöd ner efter sju dagar) vågar jag nästan andas ut lite..


Jag känner att jag har tänjt på gränserna. Eller så  jag bara har åtta liv kvar...eller om jag har otur kanske bara sju?

/Lars-lever farligt